Mario och Bikki

Idag hade grisen haft en jättetråkig dag, för jag har mest städat och hållit på hemma. Så när vi åkte ut till stallet ikväll var han jätteglad. Vi kastade boll och gav hästarna mat. Till grisens lycka kom även Marianne med lilla Biscuit efter ett tag. Hon är en australian shepherd på 13 veckor och tycker grisen är jättekul. De två galningarna sprang omkring och lekte och jagade varandra som tokstollar. Emellanåt slafsade de i sig vatten från närmaste vattenhål. Lille fölet kom och undrade vad de höll på med i hans hage. Han är så nyfiken i en strut! Mario blev helt slut av allt lekande. Nu ligger han och sover bredvid mig i soffan.

Hon får mig att slappna av.

Haft en spännande men tuff arbetsvecka. I vanliga fall kanske man då tänker att man bara vill hem och lägga sig i soffan. Jag med. Men så fort jag sitter på hästryggen så händer något i min kropp. Det är som att muskler och hjärna bara automatiskt slappnar av.
Så befriande och skönt. Ridning gör gott!

Min duktiga hund <3

Idag fick vi en utmaning på ridturen. Vi hade just varit ute på en lång skön runda och var på väg tillbaka. Mario gick jättefint bredvid mig och Zinny som han brukar. Nu såg jag på håll att det kom ett par personer med en hund mot oss. Hjälp, tänkte jag. Mario kommer rusa fram till dom för att leka och hälsa, och han är ju lös. Men så tänkte jag att det är bättre att se det som en utmaning. Fram med godis och ögonkontakt med honom hela tiden och massvis med beröm. Vi närmade oss den andra hunden och folket, och Mario släppte mig med blicken och fick syn på dem, började såklart gå åt deras håll med svansen viftande. NEJ! sa jag skarpt och döm om min förvåning när han vände och kom tillbaka! Jag öste med beröm och godis. När de gått förbi gjorde han ännu ett försök att gå åt deras håll men jag fick honom att vända tillbaka till mig och Zinny igen. Det var en riktig framgång!

Fler fölbilder

Han har ännu inget namn, lilla fölet. Man han är kaxig ändå. Eller jo, Monstret, kallas han. Det kanske blir permanent? Busa kan han iallafall. Grisen är jättenyfiken och sprang in till Zoraiya och fölet i hagen. Vignir står också på andra sidan och försöker prata med fölet.

Livsnjutaren Zinny

Mysig söndagkväll i maj

Jättefint ute ikväll. Jag och Zinny tog en skön runda med Mario, busade och galopperade uppe vid sandtaget. Hemma vid stallet hade Malin följt mitt exempel från häromdagen och red barbacka på Vignir. Emma kan inte rida just nu eftersom Hugsýn är halt. Jag tvingade upp henne på Zinny en stund, lite kul måste man ju ha även om ens häst är halt. Hon var fnissig men förtjust och tyckte det var jättekonstigt att rida "vanlig" häst igen efter många år på islandshäst. Precis som jag tyckte när jag red Vignir för ett tag sen. Fast tvärtom. Det är ganska olika sätt man rider på. Men ju mer man testar olika hästar desto bättre blir man medveten om hur man rider och vilka fel man gör. Utmaningar är kul!

Frihetskänsla!

Känner du till Barfota-Ernst? Han kallas också ibland för Kirshteiger. Well, Barfota-Ernst kan slänga sig i vägger för här kommer BARBACKA-EMLAN!!
För första gången på....kanske 12-13 år har jag ridit barbacka. Det var mest för att jag hade en stund över eftersom mina söta stallvänner Malin, Emma och Camilla erbjöd sig att ge hästarna kvällsmaten fast det var min tur, så då passade jag på. Riktigt bra balansträning. Måste försöka göra det oftare. Men framför allt var det myyyyysigt!

Igång igen.
Nu har jag ridit över en vecka och det har känts bra. Igår var hästtandläkaren ute och kollade flabben på henne också och det såg bra ut. Fast jag fick tips om att köpa ett lite mindre bett, så det ska jag testa.
Jag har upptäckt att det är en mycket roligare utmaning att träna Mario från hästryggen. Koppelträning hemma är dötrist men att komma på inkallning och gå intill hästen är kul! Tycker grisen. Jag har ett speciellt hundgodis som han bara får på ridturen, så att han inte ska tröttna på det. Det går jättebra! Han kommer ca 95% på inkallning när vi är ute och "gå fot" bredvid hästen är inga som helst problem. Så nu är ridturerna ännu bättre, för alla tre!

Äntligen har fölet kommit!

Zoraiya hade gått mer än två veckor över tiden och var smällfet när lilla bäbisen äntligen ville komma ut. Och vilken fining! Njut av dessa bilder sålänge så kommer det mer sen.
Zinny har fått vila en vecka till och vi har nu börjat komma igång igen. Än sälänge känns hon ok.

A ride with a view

Såhär fin utsikt kan man ha från hästryggen såhär års. Inte dåligt. Jag har bara skrittat i några dagar eftersom Zinny varit halt, och idag kändes hon halt igen :(

Så nu blir det vila.
Tur att det finns annat kul att hitta på i stallet.

Valborg i stallet

Efter en heldag på jobb åkte jag ut till stallet. Där hittade jag Camilla som var fikasugen. Jag hade med mig chokladbollar och vi satt en bra stund i solen och lekte med Mario. Efter ett tag kom även Malin H med Meja och Ollie. Vi går ju i väntans tider nu i stallet och väntar på att Malins häst Zoraiya ska föla nu i dagarna!
Jag och Zinny tog en ridtur runt åkrarna med Malin på Zoraiya samt alla voffarna. Härligt!